No cheese. No fluff. No perfect smile. Just the good stuff. The fulgråt and gapskratt.
För när treårstrotset med omkullvälta mjölkglas för att mjölken inte var rosa. För perioden då man ska svara på alla "varför". För perioden då ekonomin var svår och livet inte var precis som vi planerat. För tiden i livet då tröttheten, eller irritationen var en del av sitt eget "Varför".
För när alla perioderna är över, är det enda vi har våra minnen. Minnen av tider vi vill minnas. Både de svåra och de bra. För det är genom det svåra vi också uppskattar och värdesätter det som är bra. Det lilla. För det är genom alla dessa perioder som gör vårt liv till vårt. Och DET är värt att förevigas, minnas.
Låt mig föreviga er, precis så som ni är.
