Berörd. Berörd över den fina gemenskapen och alla som gör sitt yttersta för att hjälpa varandra i en svår tid. För det är precis det vi går igenom just nu. En svår tid. En tid vi aldrig kunnat föreställa oss att behöva möte eller hantera. Men som vi just nu måste hantera så gott vi kan. Jag bor i ett litet samhälle på västkusten som heter Ljungskile där vi alla småföretagare nu gör sitt yttersta för att stötta och hjälpa varandra. Här finns ingen attityd att ensam är stark. Utan det här tar vi oss igenom gemensamt. Tillsammans. Ett samhälle som aldrig varit starkare. Men heller aldrig skörare. Att sträcka ut en hand till de som behöver den trots att du själv kämpar för att få din egen verksamhet, ditt liv och verklighet att gå runt. Det gör mig berörd och rörd. Tacksam för att det finns så otroligt många fina människor som får mig att tro på en fint samhället även efter detta.

Men jag blir också så otroligt illa berörd över den egoismen som också kommer fram hos människor i dessa tider. Hur människor endast tänker på sin egen trygghet och säkerhet, utan någon som helst tanke på att det finns andra människor med samma behov. Människor som hamstrar medicin till sina barn så att nästa förälder inte kan köpa alvedon till sin sjuka dotter eller son. Jag läser gång på gång hur föräldrar behöver åka flera mil för att få tag på medicin för att det finns människor som bara ser sig själva och sina egna behov. Vi kan inte kriga denna kris ensamma. Vi måste hjälpas åt. Dela med oss. Stötta och finns för varandra. Det är nu vi formar samhället vi vill leva i efter den här krisen.

Vi måste tillsammans forma det samhället vi vill leva i. Det är inte regeringen eller folkhälsomyndyndigheten som formar samhället. Det är du och jag. Det är hur vi väljer att agera i dessa tider. Hur vi väljer att leva våra liv. Tolka riktlinjer som ges åt oss, folket att följa. Istället för att köpa 10 tetrapak med konserverade grönsaker, kanske ni istället ska köpa lunch av den lokala restaurangen som just nu går mot konkurs. Ni lägger tusentals kronor på toapapper när ni istället kan lägga de pengarna för att rädda ett företag. Hur tänker ni? Jag blir så upprörd över hur människor köper upp alla blöjor i butiken så nästa mamma eller pappa som inte lever på samma överflöd av pengar står utan. Hur tänker du att den ensamstående mamman eller pappan ska kunna byta blöjor på sina barn när DU köpt upp alla? De som kanske inte har tillgång till bil och kan åka runt i 10 affärer för att det är slut överallt. Det finns inget som tyder på att blöjor, toapapper, torrvaror ska ta slut. Det är DU som gör så att det tar slut eftersom du köpt upp allt. Så snälla jag ber er att tänka lite längre än vad näsan räcker. Så jag säger det igen. Det är du och jag som formar den värld vi vill leva i. Du kommer inte stå utan mat, blöjor eller toapapper om du behöver stanna i karantän. Vi hjälps åt att handla. Ställer maten utanför dörren eller tomtgränsen. Fråga om hjälp. Hjälpen finns där.

Jag är också så galet illa berörd över alla ni som är nonchalanta inför det vi står inför. Som fortsätter ta med era sjuka barn till affären, eller sitter och hostar på bussen. Jag läste en kommentar från en man under en artikel i GP där han menade att allt detta säkerhetsarbete för att minska smittan var löjligt, att det bara var som en förkylning. Vidare menade han att de som dör ändå har ena foten i graven. !!! Alltså hur kan man ens forma en sådan tanke i huvudet. Jag blir så ledsen, frustrerad, arg och rädd. Inte för min egen skull. Men för alla mina nära och kära som är i riskzonen, mina vänner som har barn som är multisjuka och inte överlever att bli sjuka i covid-19. När en hel värld försöker gemensamt hindra en större smittspridning så tror du dig vara över det. För mer. Någon form av allvetande gud. Så alla världens experter har fel och du rätt? Det handlar om att du som stark och frisk inte ska sprida smittan vidare till de som är äldre och sjuka. Så snälla ta ditt ansvar! Det är ingen som säger att du ska sluta leva, bara leva mer ansvarsfullt än tidigare. Det är ingen som tvingar dig i karantän om du är frisk. Svenska myndigheten menar till ett eget ansvar där du ska:

1. Vara hemma om du är sjuk (bl a hosta, nysningar, snuva, feber..).

2. Tvätta och sprita händerna ofta.

3. Håll avstånd när du är i affären, restaurangen etc.

MEN SNÄLLA FORTSÄTT STÖTTA ERA LOKALA LEVERANTÖRER. På grund av den panik som brett ut sig i vårt land tar de just nu den tyngsta lasten. Du kan rädda din lokala restaurang, fik, affär, fotograf genom att handla hos dem nu. Fråga om utkörning eller take away. Det är nu viktigare än någonsin att sluta shoppa utomlands om ta hand om dina lokala företag som gör allt för att få sin verksamhet att gå runt. Som lagt ner hela sitt liv i sitt företag. Du kan rädda de nu. Det är nu vi tillsammans måste hjälpas åt att skapa ett samhälle som lever kvar efter Coronakrisen. Vill du ha kvar ditt lokala konditori? Vill du fortsätta kunna köpa blommor hos din lokala florist? Eller kunna gå på spa? Köpa ansiktskräm från din hudterapeut. Fråga om presentkort, avboka inte utan omboka.

Kom igen nu så hjälps vi åt! Tillsammans är ledordet vi alla ska leva efter.